Finansiella risker

Introduktion
Koncern
Genom sin verksamhet utsätts koncernen för en mängd finansiella risker. Målsättningen med koncernens finanspolicy är att minimera potentiella negativa effekter på koncernens finansiella resultat. Detta uppnås huvudsakligen med hjälp av derivat; dock uppfyller koncernen inte kraven i IAS 39 för säkringsredovisning.

Koncernens finansiella instrument utgörs i huvudsak av kundfordringar, övriga fordringar, likvida medel, bankkrediter, övriga skulder och leverantörsskulder.

Huvudsyftet med dessa finansiella instrument är att finansiera koncernens verksamhet. Koncernen genomför transaktioner med derivat i syfte att hantera de valuta- och ränterisker som uppstår vid koncernens verksamhet och dess finansiering.

Det är koncernens policy att inte bedriva handel med finansiella instrument i annat syfte än att hantera finansiella risker. I BRIOs finanspolicy, som är antagen av BRIOs styrelse, finns de övergripande strategier och riktlinjer som koncernen ska följa för att minimera de finansiella riskerna.

Moderföretag
En övervägande del av division BRIO Baby redovisas i moderföretaget, BRIO AB. Vidare upphandlas en övervägande del av koncernens finansiella instrument i moderföretaget. Det innebär, om annat inte anges specifikt, att det som anges för koncernen avseende Finansiella risker också kan appliceras på moderföretaget.

Marknadsrisk
Valutarisk
Valutarisk uppstår dels på grund av resultat och nettoinvesteringar i utländska dotterföretag, dels på grund av flödesexponering till följd av kommersiella flöden (främst i USD avseende utflöde samt NOK och EUR avseende inflöde).

Fakturering till utländska dotterföretag sker i lokal valuta. Till övriga utländska kunder sker faktureringen huvudsakligen i kundens valuta. Enligt BRIOs finanspolicy skall kommersiella flöden terminssäkras. Säkringen ska ske med mellan 50 och 80 procent av kommande flöden inom en påföljande niomånadersperiod.

Koncernens policy är att säkra en viss del av transaktionsexponeringen i valuta, däremot har koncernen inte säkrat det egna kapitalet i utländska dotterföretag. I första hand matchas in- och utgående valutor mot varandra. Värdet av under året gjorda valutaaffärer, huvudsakligen terminskontrakt, för sålda valutor uppgick till 405,1 (261,5) Mkr och för köpta valutor till 391,7 (289,6) Mkr. Vid årets slut fanns terminskontrakt, värderade till bokslutsdagens kurs, för sålda valutor för 5,4 (30,6) Mkr och för köpta valutor för 73,8 (15,6) Mkr. Samtliga utestående derivatinstrument värderas till verkligt värde per balansdagen.

Omräkningsexponering

Valutaomräkningseffekter uppstår på koncernnivå när de utländska dotterföretagens balansräkningar konsolideras. BRIO kurssäkrar inte omräkningseffekten av nettotillgångar i utländska dotterföretag. Omräkningseffekter uppstår också när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor. Denna exponering säkras inte.

De enskilda dotterföretagen eftersträvar en minimerad valutarisk genom att i huvudsak göra transaktioner i sin egen funktionella valuta. Moderföretagets externa försäljning sker i andra valutor än den funktionella vilket föranleder en omräkningsrisk. Externa inköp sker i andra valutor (främst USD och till mindre del i EUR) än den funktionella varför det finns en omräkningsexponering i koncernens och moderföretagets leverantörsskulder.

För känslighetsanalys av årets transaktioner hänvisas till redogörelsen under avsnittet nedan om transaktionsexponering.

Transaktionsexponering
Koncernens transaktionsrisk består i att en stor del av intäkterna genereras i Norden, övriga Europa och Japan samtidigt som kostnaderna till stor del hänför sig till inköp gjorda i andra länder. Eftersom koncernens inköp av varor till stor del görs i USD, är BRIO främst exponerat för förändringar i dollarkursen. För att minska valutarisken valutasäkrar BRIO en betydande andel av koncernens kontrakterade flöden i utländsk valuta. Säkringen ska ske med mellan 50 och 80 procent av kommande flöden inom en påföljande niomånadersperiod. Valutasäkringen sker via terminer. Alla valutaderivat används enbart i syfte att reducera valutarisken i verksamheten.

Nedan illustreras känslighetsanalysen i årets transaktioner. Analysen avser flöden under året utan hänsyn till utestående terminssäkring.

Känslighetsanalys

Valutasäkringar per balansdagen (netto av köp och sälj)

Volym: Uttryckt i tusentals i lokal valuta.
Kurs: Genomsnittlig terminskurs samt lägsta lösenkurs för valutaoptioner.
Koncernens valutasäkringar redovisas endast i koncernen då moderföretaget inte tillämpar IAS 39.

Prisrisk
Koncernens innehav i värdepapper som klassificeras i kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas är av begränsad natur och därmed exponerad för en begränsad prisrisk.

Ränterisk

Ränterisken är risken att förändringar av marknadsräntan ska påverka lönsamheten negativt. Minimering av ränterisk uppnås genom att skapa en räntebindningsnorm som är anpassad till den tidshorisont på vilken intäkts- och kostnadsströmmarna reagerar, d v s den tid det tar att anpassa koncernen till en ränteförändring. Ränterisken påverkas också av kapitalstrukturen i koncernen.

Då koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar av räntan. Koncernens ränterisk uppstår i all väsentlighet genom upplåning.

Räntekostnaderna hanteras genom att koncernen tar upp krediter till både fast och rörlig ränta. I finanspolicyn har styrelsen fastställt dels ränterisken till viss nivå, dels räntebindningsnormen till viss tid. Ränterisken mäts månadsvis genom att sammanställa en analys där ränterisken fastställs enligt en beräkningsformel i finanspolicyn. Beräkningen sker med avseende på räntebindningstidens längd kopplat till den totala låneportföljen för en period om sex månader. Under 2008 och 2009 redovisar BRIO lån med dels rörlig ränta, dels lån med räntebindning i tre månader, dvs räntan är fast i tre månaders intervall.

Vid beräkning av känslighetsanalys beaktas samtliga lån i koncernen, då inga lån har en fast ränta med bindningstid överstigande tre månader.

Om räntorna på koncernens upplåning per den 31 december 2009 varit 100 punkter högre / lägre med alla andra variabler konstanta hade resultatet varit +/- 1,1 (3,1) Mkr.

Kreditrisk

Kreditrisk uppstår genom exponering gentemot banker och finansinstitut samt koncernens kunder. Koncernens exponering mot banker och finansinstitut är i all väsentlighet mot en huvudbank som av Standard & Poor’s fått en kreditrating för korta krediter uppgående till A-1+ vilket är väl inom ramen för koncernens finanspolicy.

Koncernen handlar med ett stort antal kommersiella motparter som alla ska vara väletablerade och kreditvärdiga. Alla kunder som erhåller kredit måste genomgå kreditprövning. Dessutom övervakas fordringarna löpande.

I Sverige, Norge och Danmark är fordringar över en viss nivå kreditförsäkrade. I övriga länder finns för närvarande ingen kreditförsäkring men detta övervägs löpande. Det bedöms inte finnas några väsentliga koncentrationer av kreditrisker inom koncernen.

Kundfordringar

Under 2009 har koncernen redovisat en förlust avseende nedskrivning på kundfordringar om 3,2 Mkr. Motsvarande siffra för 2008 uppgår till 4,0 Mkr. För moderföretaget uppgår motsvarande förlust under 2009 till 1,8 Mkr och för 2008 till 4,2 Mkr.

Reserven för osäkra kundfordringar för BRIO uppgick till 20,5 (17,3) Mkr och för moderföretaget till 9,0 (7,3) Mkr. Reserven för osäkra kundfordringar motsvarar i allt väsentligt kundfordringar som nedskrivits med 100 procent dvs den motsvarar i allt väsentligt bruttobeloppet som utgör underlag för nedskrivning. De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak kunder som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation.

Reserv för osäkra kundfordringar

Åldersanalysen av dessa är som följer:

Refinansierings- och likviditetsrisk

Likviditeten består av banktillgodohavanden och outnyttjade krediter. Koncernens upplåning är starkt säsongspräglad med ett utökat behov under hösten och ett stort inflöde av likvida medel under december och januari.

Koncernens målsättning är att vid varje tidpunkt ha en likviditetsreserv på 50,0 Mkr. BRIO ingick i april ett nytt kreditavtal med företagets huvudsakliga kreditgivare. Enligt kreditavtalet uppgår kreditramen till 266,5 Mkr, varav en viss del utnyttjas för remburser, garantier, leasing och derivatprodukter och 75,0 Mkr utgör ramen för en säsongsmässig fakturabelåning. BRIO har vidare enligt kreditavtalet anstånd med betalning av ränta till och med den 30 juni 2010, och krediten löper amorteringsfritt till och med den 31 december 2011. Krediten är lyft som en checkräkningskredit och redovisas bland kortfristiga skulder. BRIO har lämnat säkerheter bland annat genom företagsinteckningar och pantsättning av aktier i dotterföretag. BRIO har även åtagit sig att uppfylla ett specifikt nyckeltal, så kallad covenant, som innebär att koncernens intäkter ska uppgå till minst 700 Mkr de senaste tolv månaderna, med halvårsvis avstämning. BRIOs styrelse fattade den 3 november 2009 beslut om att adjungera en representant för kreditgivaren som observatör i styrelsen.

I september 2010 förfaller det marknadsnoterade förlagslån, som BRIO emitterade i september 2006, till betalning. Förlagslånet löper med 3 procents årlig kupongutbetalning, 9 procents effektiv ränta och uppgår till sammanlagt

66,6 Mkr per den 31 december 2009.  BRIO avser att finansiera återbetalningen av förlagslånet om 69,5 Mkr delvis genom upptagande av ett efterställt lån om 54,0 Mkr. BRIOs huvudägare Proventus Invest AB har utfäst sig att tillhandahålla detta lån med ett års löptid och i övrigt på huvudsakligen motsvarande villkor som det befintliga förlagslånet. BRIO har ovillkorlig rätt att göra en eller flera förtida återbetalningar av hela eller delar av det nya lånet.

Finansiella skulder fördelat på förfall
Tabellen visar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges motsvaras av de diskonterade kassaflödena inklusive räntebetalningar och exklusive valutakontrakt.

Koncernen

Moderföretaget

Vid beräkning av framtida räntebetalningar har snitträntan för koncernen under respektive år använts; för koncernen 4 (4) procent och för moderföretaget 4 (4) procent. Utbetalning av nominella värden av köpta och sålda valutakontrakt förfaller under 2010, belopp framgår av tabellen Valutasäkringar per balansdagen.

Finansiella derivatinstrument
Utflöde för tecknade valutaterminskontrakt uppgår till 99,4 (34,8) Mkr och inflöde till 53,9 (30,4) Mkr. Allt förfaller inom ett år.

Kassaflödesrisk
Kassaflödet från den löpande verksamheten är vanligtvis negativt under större delen av räkenskapsåret med undantag för årets sista månader. Orsaken är det starka beroendet av julförsäljningen. Under året ökar varulager och kundfordringar för att kraftigt minska under slutet av räkenskapsåret. Operativ cash management är ett prioriterat område med fokus på bl a varulageroptimering, kreditbedömning och kravrutiner.

Verkligt värde på finansiella instrument
Redovisat värde sammanfaller med verkligt värde för samtliga finansiella instrument i koncernen. Med hänsyn till att moderföretaget inte redovisar finansiella instrument till verkliga värden finns avvikelse mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för valutaderivat i moderföretaget. I moderföretaget redovisas valutaderivat som ännu inte matchats mot leverantörsfaktura eller kundfaktura till 0 kronor.

Per 31 december 2009
Koncernen

Per 31 december 2008

Koncernen

Hantering av kapitalrisk

Koncernens policy är att säkerställa en långfristig finansieringsvolym motsvarande den genomsnittliga nettoskuldsättningen samt den volym som krävs för att klara likviditetsfluktuationerna på grund av de säsongssvängningar som präglar branschen. För att reducera refinansieringsrisken har BRIO målsättningen att säkerställa skriftliga kreditlöften på en tidsperiod framöver om minst 1 år.

För moderföretaget och koncernen är målsättningen att långsiktigt nå en soliditet på minst 35 procent per

31 december och 30 procent per 30 juni varje år. Nuvarande soliditetsnivå skall bedömas med utgångspunkt från den pågående omställning företaget befinner sig i. Soliditeten uppgick per 2009-12-31 till 32,0 procent och 2008-12-31 till 0,9 procent.

Storleken på framtida utdelningar till BRIOs aktieägare är beroende av ett antal faktorer, såsom resultat, finansiell ställning, kassaflöde och rörelsekapitalbehov. Styrelsens målsättning är att låta utdelningen bero på företagets resultatutveckling och hålla en långsiktig utdelningsnivå på omkring 25-33 procent av BRIO-koncernens resultat efter finansnetto och 30-procentig schablonberäknad skatt.

Kapital definieras i BRIO som totalt Eget kapital så som det redovisas i balansräkningen.